Det var den 1 februari i år som ett pistolskott avlossades mot en lägenhetsdörr i Ekholmen. Lägenheten var tom vid tillfället.
Polisen inledde en utredning om grovt vapenbrott och grovt olaga hot. Polisen fick in ett anonymt tips som pekade ut en 18-årig som den skyldige. När polisen grep och förhörde 18-åringen erkände han gärningen. Erkännandet ledde till att 18-åringen anhölls den 13 februari och tre dagar senare blev han även häktad i väntan på vidare utredning och ett eventuellt åtal. Även vid häktningsförhandlingen erkände 18-åringen. Det såg med andra ord ut som om brottet skulle få en snabb lösning. Men så blev det inte.
Den 27 februari tog utredningen en ny vändning. 18-åringen berättade att han falskeligen hade erkänt gärningen. Polisen gjorde vissa kontroller och den 28 februari beslutade åklagaren att häva häktningen och försätta 18-åringen på fri fot. 18-åringen hade inget med skottlossningen att göra. Misstankarna kom istället att riktas mot en 34-årig man. Nyligen dömde Göta hovrätt 34-åringen till fängelse i fem år och sex månader för bland annat grovt olaga hot och grovt vapenbrott.
18-åringen vände sig genom sin advokat till Justitiekanslern, JK, och begärde att få ersättning från staten eftersom han suttit oskyldigt frihetsberövad. Den ansvarige åklagaren, kammaråklagare Erik Gunneland Dahlbäck, skrev i ett remissvar till JK att han inte ansåg att 18-åringen skulle få någon ersättning överhuvudtaget. Detta eftersom tonåringen enligt åklagaren själv orsakade frihetsberövandet genom att erkänna gärningen. Enligt frihetsberövandelagen kan ersättningen jämkas om den som suttit frihetsberövad själv har föranlett åtgärden.
JK kom dock nyligen i ett beslut fram till att 18-åringen trots allt ska få 23 000 kronor i ersättning från staten för det lidande som frihetsberövandet innebar för honom. Enligt JK är det nämligen inte klarlagt att 18-åringen inte skulle ha blivit frihetsberövad i drygt två veckor om han inte hade erkänt brottet. 18-åringen anses därmed inte själv ha föranlett frihetsberövandet i sådan utsträckning att beloppet ska jämkas.
Chefsåklagare Eva Nemec Nordh, vid åklagarkammaren i Linköping, är kritisk till beslutet.
– Frihetsberövandet var självförvållat. Jag tycker det är konstigt att han får ersättning, säger hon.
JK:s beslut kan inte överklagas.