Skola sätter fokus på nationella minoriteter

När författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius berättar om sitt samiska ursprung och sin historia fångar hon Alléskolans åttor.

Författaren Ann-Helén Laestadius i mitten samtalar med Frida Enander och Rasmus Hagman efter sitt författarbesök i klass 8E.

Författaren Ann-Helén Laestadius i mitten samtalar med Frida Enander och Rasmus Hagman efter sitt författarbesök i klass 8E.

Foto: Lotta Willsäter

Åtvidabergs kommun2019-09-13 17:20

– Det var jättehemskt att höra om nomadskolor och hur samerna behandlats. Man får en tankeställare, säger Frida Enander i klass 8E efter att Ann-Helén Laestadius med mjuk stämma talat om sin uppväxt i Kiruna. 

– Jag skämdes över mitt ursprung. När jag blev äldre förstod jag att jag förlorat så mycket av min identitet och mitt språk, säger Ann-Helén Laestadius när hon under den timme möter klass 8E. 

Klassen är väl förberedd, liksom övriga åttondeklasser på skolan. De har läst en eller flera av Ann-Helén Laestadius ungdomsböcker. 

Litteraturen är en ingång för eleverna att ta del av de nationella minoriteterna. Ann- Helén Laestadius som 2016 fick Augustpriset för årets barn- och ungdomsbok "Tio över ett", har både samiskt och tornedalskt ursprung, som båda hör till de nationella minoriteterna.

I en handfull ungdomsböcker har hon genom sina romanfigurer beskrivit delar av samernas historia, sin egen uppväxt och identitetkris, men också generellt den oro ungdomar kan uppleva inför sin egen identitet.

– Jag vände ryggen till mitt eget ursprung. I skolan dolde jag att jag var same. 

Hon lärde sig inte det samiska språket och förklarar att det under hennes uppväxt i 1970-talets Sverige inte ansågs lämpligt att tala mer än ett språk. 

– Då skulle man bli halvspråkig. Idag vet man att det är bra för barn att kunna flera språk. 

Eleverna i 8E lyssnar. Utöver Ann-Heléns röst är det tyst. Hennes berättelse engagerar. Inför besöket har åttorna också sett filmen Sameblod, om en ung kvinnas uppväxt med nomadskola, rasbiologi och förtryck. 

– Eleverna blev upprörda och arga. Vi fick pausa filmen flera gånger för att stanna upp och diskutera, berättar Annika Lindh, lärare i svenska i 8E. 

Att elever i grundskolan ska ta del av kunskaperna om de nationella minoriteterna framgår av läroplanen. 

– Vi vill bli bättre på detta, säger Anna Danielsson som jobbar på skolbiblioteket som nyss utsetts till årets skolbiblioteket i landet. 

Ur den tanken föddes ett projekt. Alléskolan sökte och fick statligt bidrag från Kulturrådet.

Under terminen kommer eleverna att möta samisk litteratur, slöjd och musik. Målet är att de bland annat ska få ökade kunskaper kring minoritetsspråken i Sverige, om nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk i Sverige. 

Rasmus Hagman hade många frågor om samernas liv och historia. "Det var bra att få veta mycket om samerna och hur det är i Kiruna", säger han.
Rasmus Hagman hade många frågor om samernas liv och historia. "Det var bra att få veta mycket om samerna och hur det är i Kiruna", säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!