Laurie Halse Anderson är årets Alma-pristagare. Alma (Astrid Lindgren Memorial Award) är världens största pris för barn- och ungdomslitteratur, med en prissumma på fem miljoner svenska kronor. För ett par veckor sedan talade hon på Bokmässan i Göteborg.
Har du hört talas om att barn- och ungdomsböcker plockas bort från skolbokhyllorna i USA? De är så kallade banned books, direktöversatt till svenska: förbjudna böcker. Senaste läsåret registrerade PEN America 3 362 så kallade book bans vid skolor i USA. Främst drabbade av censuren är skolor och bibliotek i de republikanska delstaterna Florida och Texas.
Utvecklingen har pågått så länge att det finns en motrörelse. Förra veckan var det den sedan 1982 återkommande Banned Books Week, då förbjudna böcker turnerar i USA i bussar och på olika events. Denna vecka hålls för första gången Banned Books Week i stor skala i Sverige. Bakom den svenska arrangemanget står Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket.
Enligt Laurie Halse Anderson är det glädjande att ungdomar inte alltid gör som de blir tillsagda. En förbjuden-stämpel på en bok kan i många fall göra att fler vill läsa böckerna.
Men de senaste åren har censuren slagit hårdare. Det är ett bakslag efter att president Barack Obama lämnat sitt ämbete, menar Laurie Halse Anderson. Hennes skönlitterära ungdomsböcker ger röst åt offer för sexuellt våld, men ifrågasätts på föräldramöten i skolorna ”för att de gör våra pojkar obekväma”.
”Det är skrämmande, men mest blir jag arg”, säger Laurie Halse Anderson.
Hon är flerfaldigt prisad för sin prosa – samtidigt som andra vill hindra hennes ord. Hennes böcker ”Speak” (1999) och ”Shout” (2019) har flera gånger fallit offer för censuren.
Laurie blev själv utsatt för våldtäkt när hon var 13 år och hon vägrar sluta att ge röst åt svagare grupper i samhället. Nyligen berättade Laurie Halse Anderson att hon skänker 1 miljon kronor av sina prispengar från Alma-priset till PEN i Amerika.
På senare år har de grupper och enstaka föräldrar som ifrågasätter boktitlar riktat in sig på litteratur som rör rasism, kön och Hbtqi-identiteter. Den mest "bannade" biblioteksboken 2022 var den grafiska novellen ”Queer Gender: A memoir”, enligt The American Library Association. Den beskriver författaren Maia Kobabes livshistoria.
”På skolor där de här böckerna tas bort så ökar mobbningen mot minoriteter”, säger Laurie Halse Anderson.
Också i Sverige finns det de som vill styra vilken litteratur som barn tar del av, eller åtminstone hur. Som bekant har framgångsrika sagogruppen Bland drakar och dragqueens blivit så hotad att säkerhetsarrangemang blivit en fråga för biblioteken. I en analys på Arbetets kultursida (11/11-22) beskrivs hur den amerikanska konservativa högerns kulturkrig lånas in till svenska förhållanden. Men, som dragshow-teatergruppens konstnärliga ledare Petter Wallenberg konstaterar på Bokmässan: ”Sverige har en rik tradition av tolerans”.
”Vi verkar i Astrid Lindgrens anda. Det här är Astrid Lindgren med lite mer glitter”, säger han.
När Bland drakar och dragqueens deltar i Kulturrådets monter så backar flera i publiken, som av rädsla för att stå för nära. En av de farligaste följderna av förbudspåtryckningar är att folk till slut tystar sina egna röster. Det blir en chilling effect, en sorts självcensur.
Men för Laurie Halse Anderson är det inte ett alternativ att vara tyst. Vi bör lära av henne. Det räcker med att läsa den svenska titeln på hennes genombrottsroman för att förstå hur vi stoppar censurapparaten: ”Säg något”. Och om det inte räcker: Skrik!