Sämre lärartäthet trots enorma vinster i friskolorna

Den svenska skolan är ett samhällsansvar och alla barn ska få en jämlik möjlighet till personlig utveckling och god utbildning.

Det stora felet är att Sverige som enda land i världen, tillåter att några, oavsett vinstens storlek kan berika sig på elevernas och verksamhetens bekostnad, skriver debattörerna.

Det stora felet är att Sverige som enda land i världen, tillåter att några, oavsett vinstens storlek kan berika sig på elevernas och verksamhetens bekostnad, skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Debatt2022-03-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Friskolor har ingen laglig rätt att välja elever" (16/3):

Själva grunden i ett aktiebolag är däremot att generera vinst åt dess ägare! Friskolornas Riksförbund och dess vd verka anse att vinsterna är för låga! Alla tillgängliga fakta i revisionsrapporter och nyhetsrapporteringar visar den absoluta motsatsen särskilt när det gäller de större bolagen som kanske har uppemot 80–90 procent av friskoleeleverna. Enligt Dagens Industri nästan niofaldigade Academedia sin senaste vinst efter skatt. Engelska skolans förre storägare Barbara Bergström tjänade själv 500 miljoner kronor enbart på att sälja ut en del av skolan! De stora skolbolagen gör miljardvinster och stora summor försvinner ut ur landet på flera olika sätt, dels direkt till ett antal utländska riskkapitalister, dels till skatteparadis. Detta har ju belysts på flera sätt, till exempel genom "Uppdrag granskning". Har det undgått friskolans vd? Det tycks inte finnas någon hejd på denna girighet i de större skolbolagen och kan vara just detta som nu blir hela marknadsskolans fall! 

Den av oss skattebetalare finansierade skolpengen borde ju enbart vara till för eleverna, lärarna och den direkta skolverksamheten och inte för att enskilda ägare och bolag ska kunna berika sig! Det stora felet är ju att Sverige som enda land i världen, tillåter att några, oavsett vinstens storlek kan berika sig på elevernas och verksamhetens bekostnad! I dag vill 8 av 10 svenskar få bort vinsterna i skolan, men ni i Friskolebolagen och era borgerliga följarpartier lyssnar inte? Så låt oss därför alla rösta rätt i höstens val!             

Tankesmedjan Balans har visat till exempel att Watma Education med dotterbolag ägs av de moderata regeringstjänstemän som tog fram Friskolereformen. Kunskapsskolans ägare är en före detta moderat politiker. Skolkoncernen Tellusgruppen och Aprendere ägs av en aktiv L-politiker, och Engelska skolan har tydliga kopplingar både till L och M. Raoul Wallenbergsskolan ägs av en tidigare parti- och statssekreterare i KD. Dels kan de olika skolbolagen delas upp i nya dotterbolag, köpas och säljas, och på så vis bli allt svårare att granska, dels är ffa borgerliga politiker eller före detta inblandade i styrelser och/eller som ägare. Hur sunt är det i en demokrati att man kan vara både förtroendevald politiker och delägare i det man fattar beslut om?

Skolinspektionens granskning i år av 30 friskolor har visat brister hos 24 när det gäller antagningen av nya elever. Fler än hälften efterfrågar också mer information än man behöver. Misstanken uppstår redan här att detta kan snedvrida urvalet. Att system är digitaliserat säger ju ingenting om kvaliteten än mindre om öppenheten! Friskolorna har naturligtvis ingen egentlig laglig rätt att välja sina elever, men bestämmer ju urvalet utan insyn! Många är måhända ”digitaliserade” men inte offentliga! Och välsituerade föräldrar kan i dag ställa sina barn i kö redan på babystadiet! Redan här påbörjas skolsegregationen enligt forskningen! 

Professor Jonas Vlachos och docent Karin Edmark redovisade i "Agenda" helt nyligen forskning hur friskolorna lett till att skolsegregationen ökat och att dessa har lägre lärartäthet, färre skolbibliotek, färre laborationssalar och även rättar prov generösare och ger glädjebetyg. Granskningar i Svenska Dagbladet har visat både att friskolorna har färre lärare per elev och att de har fler obehöriga lärare än de kommunala skolorna. Lärarbrist finns, men andelen behöriga lärare är högre i de kommunala skolorna (84,5 procent) och ökar, medan andelen behöriga lärare är lägre i friskolorna (69,7 procent) och andelen minskar (Skolverkets statistik). Riksdagens utredningstjänst, har visat att lärarna i friskolorna tjänar mindre än de kommunalt anställda lärarna. 

Nog hade också en viss respekt för oss och våra kunskaper och erfarenheter från ett helt yrkesliv i skolan och ett stort engagemang i skolfrågor varit positiv, Ulla Hamilton!

Lisbeth Henricsson, skolpsykolog, fil dr och Gunnar Englund, skolledare, lärare

Gunilla Nylund och Sofia Frithioff, grundskollärare

Git Englund, lågstadielärare, Gun Menzel, specialpedagog, Örjan Abihn, SYV

Kerstin Levin och Kerstin Sagström, lärare kommunal vuxenutbildning

 
 
 
 
 
 
Läs mer om