Öppet brev till regionledningen:
Fördelningen av varslen i Region Östergötland (RÖ) syftar till att återgå till den bemanning som fanns innan extra vårdpersonal anställdes för att akut möta pandemins krav. Psykiatrin har dock inte haft behov av att rekrytera extrapersonal på grund av pandemin. Sedan 2020 har samtliga anställningar till Psykiatricentrum skett med godkännande från regionledningen, ofta som ett direkt resultat av nya uppdrag efter beslut från den politiska ledningen. Trots det är Psykiatricentrum ett av de centra som drabbas hårdast av varslen.
Sedan 2020 har regionledningen, efter ett medborgarförslag, beslutat att en psykiatriambulans ska startas. Detta var ett klokt beslut som förbättrar omhändertagandet av patienterna men som också avlastar ambulans, polis, primärvård, akutmottagningar och slutenvård. Därtill har ett mobilt team och en mellanvård byggts upp, vilket har medfört markanta förbättringar i patientsäkerhet och tillgänglighet.
Efter alltför många år i en rivningsfastighet flyttade Psykiatriska kliniken i Linköping 2021 in i nya lokaler. Dessa hade en annan utformning än tidigare, med högre krav på bemanning, vilken var svår på grund av sjuksköterskebristen. Samtidigt fanns det inte utrymme att minska antalet platser, eftersom RÖ redan intar en bottenplats vad gäller psykiatriska slutenvårdsplatser per 100 000 invånare i Sverige. Öppnandet av en skötarledd avdelning godkändes initialt av regionledningen, men denna finansiering drogs sedan tillbaka. Regionledningen har också beslutat om att avskaffa vårdvalet, vilket resulterade i att Psykiatriska kliniken i Linköping med kort varsel fick överta mer än 1 500 patienter från privata vårdgivare. För att kunna hantera det utökade uppdraget finansierades 24 nyanställningar av regionledningen.
Inom psykiatrin utgör personalen utrednings- och behandlingsinstrumentet. Varje medarbetare är en långsiktig investering vars kompetens tar tid att bygga upp. Genom stora ansträngningar har man nu lyckats rekrytera till både öppen- och slutenvård samt byggt upp en resurspool, vilket resulterat i att sjukfrånvaro och övertidsersättning minskat samt i besparingar på över 10 miljoner. Kanske viktigast är dock att vårdinnehållet utvecklats. Sedan 2021 har omfattande utbildningsinsatser bedrivits i slutenvården, och vi har nu personal specialutbildade på omvårdnad av patienter med svåra självskadebeteenden och hög suicidrisk, ätstörning, utåtagerande och våldsamma beteenden, psykos, beroende och därtill en välfungerande skötarledd enhet. Detta har förbättrat vården för patienterna, arbetsmiljön för personalen, och lett till kortare vårdtider. Numera behöver vi sällan betala för slutenvårdsplatser i andra regioner, vilket tidigare var vanligt.
Sedan 2016 ingår beroendevården i psykiatriska klinikens uppdrag. Under dessa år har vi ökat kvaliteten i vården av beroendepatienter, systematiskt utvecklat kompetensen i personalgruppen och bland annat blivit nationellt ledande i att minska riskerna för överdosdödlighet. Produktionen har ökat med 20 procent under de senaste 5 åren och vi har inte längre några väntetider till underhållsbehandling av patienter med opioidberoende (LARO). Däremot brottas vår allmänpsykiatriska öppenvård fortsatt med stora vakanser och en omfattande arbetsbelastning vilket bland annat medför hög stress för personalen och att kötider inte alltid kan upprätthållas.
Psykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset har gjort en lång resa det senaste decenniet. Vi har genom långsiktiga satsningar byggt upp en stabil och välutbildad personalgrupp som är oersättlig. Genomförs varslen kommer det att resultera i försämrad vård av samhällets sköraste, förlängda vårdtider, vårdplatsbrist, ökad sjukfrånvaro och återgång till höga kostnader för övertidsersättning och slutenvårdsplatser som behöver köpas från andra regioner.
Psykiatrin i RÖ må genom många eldsjälars arbete ha ökat kvaliteten, men intar fortsatt en bottenplats bland Sveriges regioner vad gäller resurstilldelning, för såväl slutenvårdsplatser, tjänster som budget. Den har inte några marginaler för dåligt genomtänkta nerdragningar, som närmast av en slump eller obetänksamhet drabbar psykiatrin och dess patienter oproportionerligt hårt.
Drivs varslen igenom som de ser ut nu kommer det att leda till att:
1. Vårdkvaliteten och tillgängligheten kommer att försämras, och patientsäkerheten kommer inte alltid att kunna upprätthållas.
2. De investeringar som gjorts i rekrytering och utbildning av medarbetare kommer att förslösas och ta många år och stora investeringar att återuppbygga.
3. Sjukfrånvaro bland psykiatrianställda kommer att öka vilket leder till ökade kostnader för övertidsersättning samt en mindre effektiv vård, ökad belastning på akutverksamheter och längre vårdtider.
4. Vår status som universitetssjukhus riskeras då kunskapsorganisationen bygger på den samlade kompetensen hos medarbetarna. Varsel av medarbetare som arbetar direkt i vården är därmed en mycket riskabel väg att gå.
Därför, regionledningen, så ber vi om ett omtag i frågan om varslen.