Hösten 2017 publicerade Greenpeace en rapport som visar att första till fjärde AP-fonderna har ett 13 miljarder stort innehav i nära hälften av de bolag som förstör vårt klimat allra mest. För att få AP-fonderna att flytta pengarna från dessa bolag slutade vi att betala in den del av arbetsgivaravgiften som går till dessa fonder. Vi har nu gått vidare och överklagat Skatteverkets krav och bestrider i nuläget skulden hos Kronofogden.

Vår protest handlar inte om en ovilja att betala till välfärden, tvärtom. Vi som miljöorganisation vägrar medverka till att förvärra klimatsituationen genom våra pensionspengar.

I helgen kunde vi nu läsa i flera medier att två, av de 13 miljarder kronorna, är investerade i bolag som driver smutsiga oljeledningsprojekt i Nordamerika. Ett av projekten är Dakota Access Pipeline (DAPL) som mött protester från såväl FN som Sioux-stammen på grund av deras kränkningar av urfolks rättigheter.

Flera investerare, bland annat Nordea, har efter massiva protester dragit sig ur bolagen. Men våra statliga pensionspengar, de ligger kvar. AP-fonderna 1-4 väljer att behålla våra pensionspengar hos bolagen, trots att det strider mot myndigheternas egen värdegrund. En värdegrund som vilar på regeringsformen, en av våra svenska grundlagar.

Dessa fossila investeringar går även tvärtemot den svenska klimatlagen samt Parisavtalet. Ett agerande av AP-fonderna som nu både finansmarknadsministern Per Bolund och Nordeas hållbarhetschef SasjaBeslik kritiserar starkt. Det gör även vi på Greenpeace Sverige.

I mitten på juni kom regeringen med en proposition som skärper hållbarhetskraven för AP-fonderna. Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Finansmarknadsminister Per Bolund var tydlig med att han förväntade sig förändringar i AP-fondernas investeringar. Nu ligger propositionen hos riksdagen som senare ska besluta om de nya reglerna. Eftersom AP-fonderna själva anser att de i stort redan lever upp till de nya skrivelserna är det viktigt att reglerna blir skarpa och leder till förändring. Bolag som kränker mänskliga rättigheter och vars kärnverksamhet är i klimat- och miljöförstörande borde förslagsvis inte vara potentiella investeringsobjekt.

AP-fonderna kan redan idag flytta pengarna från fossilbolagen. Det finns inget motsatsförhållande mellan fossilfrihet och avkastning. Det är många bedömare överens om. Men AP-fondernas ovilja att agera själva flyttar ansvaret till politikerna, specifikt riksdagens pensionsgrupp. Om riksdagen ska ha förtroende i klimatfrågan måste de se över sitt eget bo och se till att AP-fonderna, som är svenska myndigheter, lever upp till Parisavtalet och Generationsmålet.

Det är ett ansvar vi förväntar oss att de tar för både nuvarande och kommande generationer.

Frode Pleym, chef för Greenpeace Sverige

Pia Wickman, ekonomichef Greenpeace Norden